blog | werkgroep caraïbische letteren
0
 

Pikante dimensies van het Papiaments

De moedertaal van bewoners van Bonaire, Curaçao en Aruba – waar die dan ook mogen wonen –  is Papiaments. Deze creoolse taal is rijk aan ‘pikante’ woorden, zegswijzen en uitdrukkingen. De op Bonaire gevestigde stichting Akademia Papiamentu verzamelde die, voegde een beschrijving toe en bracht die onder in de uitgave Papiamentu pika. 

Deze ‘erotische compilatie’ is aangevuld met een collectie gedichten en korte verhalen waarin de erotiek vrij spel krijgt. De eindredactie was in handen van de taalkundige en dichter Lucille Berry-Haseth. Voor de uitgave kon de Akademia Papiamentu een beroep doen op uitgeverij In de Knipscheer, die ook de distributie in Nederland verzorgt. Dr. Delno L.A. Tromp, bestuurslid, tekende voor het voorwoord. Evenals Lucille Berry-Haseth is hij auteur van erotisch getint dichtwerk en proza. Moedertaalsprekers van het Papiaments zullen verrast worden door wat hun taal aan pikanterie tot uitdrukking weet te brengen. Voor wie de taal wil leren, is het een uitnodigende entree. 

Voor nadere informatie: Delno L.A. Tromp: delno33@yahoo.com

De distributie op Bonaire, in Aruba en Curaçao wordt verzorgd door de stichting Akademia Papiamentu Boneiru; in Nederland is de distributie in handen van uitgeverij In de Knipscheer en kunnen exemplaren verkregen worden via CuraçaoXclusive.

Papiamentu pika
eindredactie Lucille Berry-Haseth
Bonaire: Fundashon Akademia Papiamentu Boneiru, 2021
productie en distributie in Nederland: In de Knipscheer, Haarlem.
genaaid, gebonden; 174 pp; € 24,50 / Nafl. 50 / US$ 27,50
ISBN 978-94-93214-58-3

sanka / palabra bulgar pa chanchan; tambe: atras, bakaná, batrei, dèrièr, dòndermènt, fundamènt, kul, yangadó. [p. 115] foto collectie XHamster

Lenga i kultura ta inherentemente vinkulá. Papiamentu ta un refleho di nos kultura i segun nos kultura ta kambia ku añanan, nos estilo di papia tambe ta bai kambiando. Pero na su turno nos lenga ta e instrumento indispensabel pa traspasá nos kultura pa generashonnan nobo pa nan
no pèrdè afinidat ku nos pasado.
Ku papiamentu tin su forma ‘pika’ (meskos ku otro lenga tin di nan) tin di ber ku e echo ku hende ta sinti nesesidat di usa otro lenguahe for di esun komun pa ekspresá i desahogá sierto emoshon. E mes palabranan pika ku nos ta usa pa ekspresá nos miedu, rabia o indignashon, nos por usa pa relahá i dibertí ora e oportunidat pèrmití esaki.
Pues e palabranan akí ta forma parti integral di nos lenga papiamentu i ta un tesoro ku tambe nos mester kuida. Fundashon Akademia Papiamentu tin komo meta promové, fortifiká i protehá papiamentu riba tur tereno.
Ta p’esei nos ta orguyoso di por presentá e parti pika di papiamentu pa e tambe komo parti di nos kultura haña su meresido atenshon.

Norva Sling - Na kaminda pa Lus I Op weg naar het licht - 1997 - foto Aart G. Broek - www.klasse-oplossingen
Norva Sling – Na kaminda pa Lus I Op weg naar het licht – 1997 – foto Aart G. Broek – Landhuis Bloemhof Curacao
pari / haña yu, trese yu na mundu, duna lus [p. 100]

1 Trackback/Ping

Your comment please...

  • RSS
  • Facebook
  • Twitter