blog | werkgroep caraïbische letteren

‘Febea’ desvelá

pa Jeroen Heuvel

 

Introdukshon

Mi a disidí di skirbi e artíkulo akí pasobra ku yudansa di Richenel Ansano mi a deskubrí kon bon un poema spesífiko di Pierre Lauffer ta hinká den otro. Ta trata aki di un poema di su promé tomo ku a sali na 1944, Patria. Ta interesante pa lesa den Beneden en boven de wind, Literatuur van de Nederlandse Antillen en Aruba di Wim Rutgers (1996) historia di resepshon di e tomo akí. Mi ta sita di p 231 i 232:

Pierre Lauffer2

Pierre Lauffer. Portret van Nicolaas Porter

 

In een merkwaardige Stoep-recensie vol cryptische wendingen sprak Luc Tournier over de bundel als over ‘het begin van het bedrijf van de onnut’, een zinswending die tot vandaag de dag zowel positief als negatief wordt uitgelegd. (…) Na Luc Tournier bleef het jarenlang zeer stil rondom de bundel. (…) Cola Debrot die de bundel in het daglicht plaatste. Wel had hij kennelijk enig voorbehoud, toen hij in 1955 schreef dat Lauffers gedichten het sterkst waren, ‘waar, openlijk of verhuld, een sociale preoccupatie zich uitspreekt’, waarmee hij geen voorbeelden uit Patria op het oog had. (…) Na Debrot volgden de echo’s, waarin de algemene waardering meer de latere dan deze vroege Lauffer zou gelden. Henry Habibe oordeelde weinig gunstig over Patria. (…) Carel de Haseth schreef (…) ‘zo vallen de gedichten uit Patria qua taalgebruik in het niet bij zijn latere werk.’

Motibu

E poemanan di Pierre Lauffer riba e kalènder ku Fundashon Pierre Lauffer a saka algun aña pasá, mi a trata nan den klas di havo ku vwo. Lesando nan diferente biaha, e alumnonan a kuminsá apresiá nan mas i mas. Nos a studia kontenido i forma i asina nos a desvelá mayoria di e poemanan. Un poema a keda será, manera un charada ku bo no por haña un yabi p’e. Esei tabata Febea, ku originalmente a sali den Lauffer su promé tomo, Patria, na página 63.

E bukinan tokante literatura papiamentu, manera Pa Saka Kara (1998) i Beneden en Boven de Wind (1996) no a yuda mashá, ya ku niun a trata e poema spesífiko akí ounke esun último sí ta bisa masha kla ku e tomo Patria tabata inisio di un desaroyo nobo di poesia papiamentu, tabata marka tres revolushon den unu[i].

Asina mi a disidí di konsultá algun amigu, konosedó di poesia. Anto partikularmente Richenel ‘Muz’ Ansano a trese opservashonnan dilanti ku a yuda desvelá Febea.

Ata e poema akí:

Febea

Mi ta karisiá bo demoño
Pasobra mi ta gusta bo krueldat.
Animal feros, ami ta bo doño,
Riba mi señal bo falsedat
Por destruí tur loke mi ta odia.

Den bo tur mi pashonnan bestial
I gan’e bebe sanger kayente
Lo por kontra su misterioso igual
Ku ta mata indiferente
Figuranan dushi ku pa mi a kambia.

Tin un trono den mi kurason,
Pa bo, Febea, úniko amor
Ku di mi a logra skapa destrukshon
Hariendo ku plaser di horor
Mi ta gosa bo dos wowonan bria

Mi ta alimentá bo fiera
Si bo kier mas sanger, bisa Neron
I mi Actea lo lastra den tera
Pa bo devorá sin kompashon
Su kurpa esbelto yen di mintira

Mi sintimentunan salvahe
Ta deseá sensashon profundo
Di tormentu monstruoso i ultrahe
Ku mi kier duna henter mundu
Pa muriendo e lanta kara mira Neron.

Pierre A. Lauffer

Kerdio Muz,

Úniko nòmber konosí pa mi ta Nero, emperador romano, diktador kruel. Mi n’ sa si e ta meskos ku Neron. Sinku strofa, kada un di sinku verso, skema di rima ababc, largura di verso entre neube i djesun, djesdos sílaba, metro basta libre. E nòmber Febea ta bini bèk den e di tres strofa, esun meimei, so. Ke men henter e poema ta bira rondó di dje. Patria ta konstruí di kuater parti: Suela, Solo, Hende i Flor di kadushi. Febea ta e di nuebe poema den Flor di kadushi, despues di dje ta sigui seis mas.
Awor mi pregunta ta: Ken tabata Febea, Neron i Actea?

Saludo,
jeroen

Aporte di Muz:

Neron ta e nòmber pa Nero na spañó. Meskos ku Febea tambe ta e nòmber spañó pa Artemis/Phoebe. Segun mi ta hopi kla ku Pierre ta papia aki di Neron = Nero, pasobra e imágen di Neron/Nero ku su tigresa/panter Phoebe ta unu masha konosí.
Neron/Nero ku Phoebe/Febea ta duna e imágen di ferosidat, ku tin den e poema pasobra Neron/Nero tabata sin piedat miéntras ku Febea tabata komedó di karni humano. Neron/Nero tabata karisiá Phoebe/Febea manera Pierre ta deskribí den e poema. Ta un imágen klásiko den historia: e emperador sin eskrúpulo ku ta karisiá su pantera stimá Febea. E promé liña di e poema ta bisa klaramente ta ken ta Neron i ken ta Febea.
Ora Pierre menshoná animal feros ta e pantera e ta papia di dje komo animal. Ademas, Neron/Nero tabata laga e pantera habraká i kome esnan ku e tabata ke eliminá den su weganan di poder di emperador den su palasio.

‘Mi ta alimentá bo fiera’ ta referí atrobe na e pantera: un fiera, un bestia salvahe.
‘Pa muriendo e lanta kara mira Neron’: un bista klásiko di Nero/Neron kende tabata ke semper pa demostrá su poder.
‘I mi Actea lo lastra den tera/Pa bo devorá sin kompashon’ ta mustra ku ta e panter/tiger ta devorá Actea. Pero Actea aki ta e promé kasá di Nero/Neron, emperatris huntu ku Neron, emperador. Mi a lubidá esaki i a bolbe kai ariba ora mi a lesa e poema i a mira e manera Pierre a menshon’é komo “mi Actea” – anto e ora ei mi a bai refreská mi memoria ku Google.

Ke men, esaki ta un poema tokante Nero/Neron, kende tabata stima su Febea pa su feros ku e tabata (ounke domestiká) mas ku tabata stima su kasá Actea. Esaki ta loke historia a laga atras tambe. Pierre a drenta den Neron su ser via un poema ku ta relatá e relashon di un triángulo históriko entre Neron/Nero, Febea/Phoebe i Actea.

Muz

Reakshon di mi:

Danki Muz,

pa bo splikashon i kontribushon na mi búskeda.
Esaki ta lanta un pregunta nobo: Si e ‘mi’ ku ta papia ta Neron en bes di e outor, dikon den strofa 4 i 5 e outor no a usa e pronòmber personal en bes di ‘Neron’? Ta mucha chikí (i hende ‘kèns’) so ta referí na nan mes ku nan nòmber, tòg?
Btw kiko ta etimologia dje palabra ‘kèns’? E ta bini di ‘kinds’ (hul)?
Mi ta konvensí sí di bo splikashon ku Febea ta un bestia i no un diosa/titana. Lo ta! Febea a skapa destrukshon di mi (=Neron? òf outor?) Awor Hariendo ku plaser; ta ken ta hari: Febea òf e mi?
Segun mi mi ta masha serka di desvelo di e poema akí. Bo ta yuda mi ke e último análisis?

Saludo di legria i pas,
Jeroen

Reakshon di Muz

preguntanan interesante tokante un poema tambe interesante.
Segun mi e uzo di ‘Neron’ ta kuadra hustamente ku e megalomaníako ku ta papia di su mes komo un suheto separá for di su ego. E ta mira su ego komo loke ta definí mundu i e persona ku ta e imágen públiko komo un karakter mas den e mundu ku e a krea òf ta dominá. Pero esaki ta sosodé tambe den otro situashonnan di poder/outoridat desigual, manera ora un adulto bisa un mucha: “Bisa Papa ki falta mi yu” òf “Djis bisa Tan Chil ki bo mester, dushi”.
Ta genial di Pierre pa hinka Neron su nòmber dje weis ei den e poema. Asina e ta laga e lesadó sa ta ken ta e “mi” sin buska un manera artifisial pa hasié. I e ta kuadra ku e rekonosementu di poder desigual ku lo resoná sigur ku esnan ku lo a lesa e poema tempu Pierre tabata na bida, pa motibu di e relashonnan manera nan tabata entre otro na Kòrsou.
Kinds > kèns ta parsemi un etimologia lógiko, bèrdat.

Segun mi Febea a skapa di destrukshon di Neron, no e outor. Pa mi e poema ta keda hopi serka di Neron i Febea. Esaki no ta ninga ku kisas Neron ta para pa e outor, pero segun mi e ta keda sumamente konsistente den su deskripshon di ku ta Neron ta esun na palabra.
E pregunta tokante ken ta hari tambe ta interesante. Mi kontesta:

1)Pa kuantu ku Neron ta atmirá i stima Febea e no ta rekonosé den Febea poder di akshon boluntario. Ta loke Neron ke ta sosodé. Ta den e di tres strofa ta úniko kaminda ku e poder di boluntat aki ta parse posibel. Pero tòg aki atrobe ta un Febea ku ta un ser sekundario. el a skapa destrukshon, pero ta esei so el a hasi (i esei no ta un akshon boluntario: ta Neron a lag’é skapa).
2)Pa e ritmo di e strofa por kana e dos lastu frasenan mester ta huntu, o sea: mester ta “hariendo ku plaser di horor mi ta gosa bo dos wowonan bria” i NO “úniko amor ku di mi a logra skapa destrukshon hariendo ku plaser di horor”.  Si skohe esun di dos ta kibra e ritmo, lagando un idea “pará” òf “skèrpi”den e último frase so, lokual no ta sosodé den sobrá di e poema.

Te ei,

kontentu di por a yuda un tiki.

Muz

[i]“Allereerst maakte hij zich geheel los van de Nederlandse taalhegemonie, zoals die hem in het onderwijs onderwezen was. De tweede vernieuwing was die van de inhoud en thematiek. (…) De derde vernieuwing betrof het serieuze karakter van deze poëzie, die zich niet alleen radical losmaakte van de nog steeds sterk met de orale cultuur verbonden liederen, maar ook van het populaire volkskarakter dat de ‘novela dramatico’ in zo hoge mate bevatte. Lauffer greep naar een tot dan toe onbekend, nooit op die wijze nagestreefd literair niveau.” Wim Rutgers, Beneden en boven de wind, pp 230-231

[Eerder verschenen in: Kristòf, jaargang XV-2, 2014]

Your comment please...

  • RSS
  • Facebook
  • Twitter