blog | werkgroep caraïbische letteren
1
 

सरनामी समाचार Sarnāmī Samācār 15 जुलाई 2018

प्रकाशक संस्था सरनामी नीदरलैण्ड। अंक २, २०१८

Prakāśak Sañsthā Sarnāmī Nederland. Anka 2, 2018

पाठक प्रेमी लोग,
जैसे अगले अंक में आपके बतावल गइल रहा िक आप्रवासी िदवस के १४५ बरीस जोउन ५ ज़ून
२०१८ के िदन पड़े है, ओके बहुत धूम-धाम से मनावल गइल।

Pāṭhak premī log,
Jaise agale aṅk meñ āpake batāval gail rahā, ki Āpravāsī Divas ke 145
barīs jaun 5 jūn 2018 ke din paḍe hai, oke bahut dhūm-dhām se
manāval gail.

Taal, historie en cultuur- भासा, इितहास और संस्कृित
एक, दूई और तीन जून 2018 के सरनामी सम्मेलन देन हाख के सहर में आयोिजत भइल रहा।
इ सम्मेलन में सरनामी संस्कृित से प्रेम रखे वालन पुरखन के सपूतन सम्मेलन में अपन-अपन
िबसय पर आलेख प्रस्तुत करलें। जेकरे बाद जनता के साथ प्रश्न-उत्तर और बातचीत करेके
मोका भी िमलल। सम्मेलन में जतना बातचीत भइल बा उ सब एगो पुस्तक के रूप में छापल
जाए। जोउन छपे के बाद जनता के बीच बाँटल जाएगा।
Taal, historie en cultuur Bhāṣā, itihās aur sañkṛiti
Ek, dūī aur tīn jūn 2018 ke Sarnāmī sammelan Den Haag ke sahar meñ
āyojit bhail rahā. I sammelan meñ Sarnāmī Saṅskṛiti se prem rakhe
vālan purkhan ke sapūtan sammelan meñ apan-apan bisay par ālekh
prastut karleñ. Jekare bād janatā ke sāth praśna-uttar aur bātcīt kareke
mokā bhī milal. Sammelan meñ jatanā bātcīt bhail bā u sab ego pustak
ke rūp meñ cchāpal jāe. Jaun cchape ke bād janatā ke bīc bāṇṭal jāegā.
Gehoorzaam kind- सपूत
इ सम्मेलन के संयोजक रिहलें श्रीमान रबीन बलदेविसंह। ओके ऐसन-ऐसन सपूतन के साथ
काम करेके मोका िमलल जोउन के मन में अपन इितहास के िजन्दा रखे के जोश रहल। ऐसे
करेसे हम लोग अपन पिहचान के और आगामी खाितर बनाई के रख सकल जाए। इ रकम से
तू अपने आप के और बिढ़या से जान सिकये। िवचार-िवमशर् से हम लोग एक दूसरेके ठीक से
पिहचान सकब।

Gehoorzaam kind – Sapūt
I sammelan ke sam̐yojak rahileñ śrī Rabin Baldewsingh. Oke aisanaisan
sapūtan ke sāth kām kareke mokā milal jaun ke man meñ apan
itihās ke jindā rakhe ke bahut joś rahal.
Aise karese ham log apan pahicān ke aur āgāmī khātir banāī ke rakh
sakal jāe. I rakam se tū apane āpa ke aur baḍhiyā se jān sakiye. Vicārvimarś
se ham log eka dūsareke ṭhīk se pahicān sakab.
Huldigen en waardering- सम्मान और इज़्ज़त
इ सम्मेलन से इितहास में एक ऐसन यात्रा करल गइल जेसे पता चलल िक हम लोग के बाटी,
कहाँ से आवल गइल और हम लोग के इितहास का बा जोउन हम लोग के एक्के में जोिड़स
और बाँिधस बा। जेपर हम लोग के बहुत ख़ुशी होवे के चाही। सम्मेलन के दौरान जोउन-जोउन
बातचीत भइल ओसे हम लोग के अपन पुरखन के प्रित ढेर सम्मान और इज़्ज़त करेके मोका
िमलल। उ सब कतना िदनन तलक समुन्दर पार करत एक दूसर और बि़ढया भिवष ख़ाितर
अपने और अपन लड़कन खाितर नावा “दुिनया” खोजलें।
Huldigen en waardering – Sammān aur ijjat
I sammelan se itihās meñ eka aisan yātrā karal gail jese patā calal ki
ham log ke bāṭī, kahāñ se āval gail aur ham log ke apan purkhan ke prati
ḍher sammān aur ijjat kareke mokā milal. U sab katanā dinan talak
samundar pār karat eka dūsar aur baḍhiyā bhaviṣ khātir apane aur apan
laḍkan khātir nāvā “duniyā” khojaleñ.

Inspanning – मेहनत
अब्बे तलक देखल जा है िक मनई लोग एक देस से दूसर देस जाइल करे है जेसे उ सब के और
बिढ़या भिवष और खासकर सुरक्षा के जीवन खाितर खूब मेहनत करे पड़े है।
हम लोग के इितहास हम लोग के सचेत करी और ओसे पता चली िक हम लोग जहाँ बसल जा
है हुआँ भी मदद करे के चाही तािक सब कोई बिढ़या से रहे और अच्छा से जी सके ।
Inspanning- Mehanat
Abbé talak dekhal jā hai ki manaī log eka des se dusar des jāil kare hai
jese u sab ke aur baḍhiyā bhaviṣ aur khāskar surakṣā ke jīvan
khātir khūb mehanat kare paḍe hai.
Ham log ke itihās ham log ke sacet karī aur ose patā calī ki ham log
jahāñ basal jā hai huāñ bhī madad kare ke cāhī tāki sab koī baḍhiyā se
rahe aur acchā se jī sake.

Doorgeven – पढ़ावल जाए
एही खाितर उ सपूतन के धनबाद देवल जा है जोउन इ सब प्रोग्राम तैयार कर लें। ऐसने हम
लोग अपन पुरखन के यादगार में लाई सकल जाए, साथ-साथ हर बरीस खूिशयाली भी
मनावल सकल जाए। बहुत अच्छा रहत जब माई-बाप अपन लड़कन और ओकर लड़कन के
लड़कन के इ पुरखन के इितहास के पढ़ावे के समय िनकरते।
िबद्वानन किहले बाटें िक जब तू मंगिहए एगो समुदाय के नाश करे, त तू उ समुदाय के भासा
लुप्त करादे, त उ समुदाय अपने आप लुप्त हो जाए।
हम सरनामी के सपूतन के साबासी देई ला िक जोउन इ भासा, संस्कृित और सभ्यता के िजन्दा
रखे के खाितर ऐसन-ऐसन सम्मेलन और संस्कृित के कायर्क्रम रचले बाटें। शाबाश!
Doorgeven- Paḍhāval jāe
Ehi khātir u sapūtan ke dhanbād deval jā hai jaun i sab progrām taiyār
kar leñ. Aisane ham log apan purkhan ke yādgār meñ lāī sakal jāe, sāthsāth
har barīs khūśiālī bhī manāval sakal jāe. Bahut acchā rahat jab
māī-bāp apan laḍkan ke aur okar laḍkan ke laḍkan ke i purkhan ke itihās
ke paḍhāve ke samay nikarte.
Bidvānan kahile bāṭe ki jab tū maṅghiye ego samudāy ke nāś kare, ta tū
u samudāy ke bhāṣā lupta karāde, ta u samudāy apane āpa lupta hoī
jāe.
Ham Sarnāmī ke sapūtan ke sābāsī deī lā ki jaun i bhāṣā, saṅkṛiti aur
sabhyatā ke jindā rakhe ke khātir aisan-aisan sammelan aur saṅkṛiti ke
kāryakram racale bāṭeñ. Śābāś!

 

Pandit Suruj Biere

Brood- en cultuurtaal – रोटी-और संस्कृित के भासा
ध्यान देवे वाला बात इ बा िक हम लोग के पुरखन अपन भासा बचाइके रखलें जेकरे कारन
ओकर लड़कन ओके समझे और बितयात बा। बिक सोचे वाला बात तो इ बा िक पुरखन के
लड़कन जतने पढ़-िलख लेवे है त उ सब अपन भासा और संस्कृित से दूर होत जात है। बिक
जब िचनवा, पंचाबी, तोरकू और मारोकान के देिखए त उ सब अपन भासा और सभ्यता से
एतना लगाऊ रखे है िक उ सब के छोटा से बरका लोग सब अपन भासा से जुड़ल रहे है, ओमन
िलखे और पढ़े भी है। बिक हम लोग में ढेर लोग ख़ाली रोटी के भासा से मतलब रखे है।
संस्कृित के भासा के खाितर बहुत कमती लोग लगाऊ रखे हैं। रोटी के भासा हम लोग के मशीन
बनाई सके है। बिक अपन भासा मनई के सही इंसान बनावे है। इ समय इंसान बहुत कमती बा
और हइवान जादा होवल जा है। सरनामी भासा जोड़े के काम करे है। इ भासा पूरा समुदाय के
एक जुट कर देवे है और रखे भी है। सरनामी न ख़ाली भासा बा बिक जीवन जीयेके दशर्न,
तरीक़ा और क़ायदा भी िसखावे है।

Brood en cultuu taal – Roṭī aur Saṅkṛiti ke bhāṣā
Dhyān deve vālā bāt i bā ki ham log ke purkhan apan bhāṣā bacāike
rakhaleñ jekare kāraṇ okar laḍkan oke samjhe aur batiyāt bā. Baki soce
vālā bāt to i bā ki purkhan ke laḍkan ke laḍkan jatne paḍh-likh leve hai ta
u sab apan bhāṣā aur saṅskṛiti se dūr hot jāt hai. Baki jab cinvā,
pañcābī, torkū aur mārokān ke dekhiye ta u sab apan bhāṣā aur
sabhyatā se etanā lagāū rakhe hai ki u sab ke cchoṭā se barkā log sab
apan bhāṣā se juḍal rahe hai, oman likhe aur paḍhe bhī hai. Baki ham
log meñ ḍher log khālī roṭī ke bhāṣā se matlab rakhe hai. Saṅskṛiti ke
bhāṣā ke khātir bahut kamtī log lagāū rakhe haiñ. Roṭī ke bhāṣā ham log
ke maśīn banāī sake hai. Baki apan bhāṣā manaī ke sahī insān banāve
hai. I samay insān bahut kamtī bā aur haivān jādā hoval jā hai.
Sarnāmī bhāṣā joḍe ke kām kare hai. I bhāṣā pūrā samudāy ke eka juṭ
kar deve hai aur rakhe bhī hai. Sarnāmī nā khālī bhāṣā bā baki jīvan
jīyeke darśan, tarīkā aur kāydā bhī sikhāve hai.

Cultuur – संस्कृित
सरनामी सम्मेलन तो दूई िदन तलक लगातार बहुत बिढ़या तरीक़ा के साथ आयोिजत करल
गइल। तीन तारीख़ जून २०१८ के सरनामी संस्कृित के कायर्क्रम सजावल गइल। उ वहीं पर
भइल जहाँ सरनामी सम्मेलनवा आयोिजत भइल रहल। इ संस्कृित के कायर्क्रम के श्रीमान्
रबीन बलदेविसंह ऐसन तरीक़ा से सजाइस रहल िक सब के मन गद गद होइगल रहल।
भारत के बोलीवूद के फे ल्मी गीत के झलक देखाई के कै से ओके हम लोग के गवइवन के द्वारा
ओके बैठक गाना के शैली में प्रस्तुत करावल गइल। सब कोई के मन के बहुत सुहावन लगल
और खूब्बे भाइल।
इ संस्कृित के कायर्क्रम से पता चलल िक हम लोग के भासा के इितहास पाँच हजार बरीस
पुरान बा और जतना लोग इ भासा के बोलेवालन बा त उ लगभग ढाई करोड़ मनई बाटें। याने
२५० िमल्यून।सरनामी भासा जोउन सरनाम और होलान्द में बोलल जा है ओकर ढेर रूप दुिनया
भर में फ़ै लल बा। जैसे गयाना, िट्रनीडाड-टुबेगो, जमैका, ग्वादलूप, मारतिनक, फीजी, दिक्षण
अफ़्रीका, भारत, नैपाल और सरनाम/होलान्द में। हम लोग के भासा के नाम सरनामी १९६४ से
पड़ल। ओसे पिहले इ भासा के िहन्दी, उदूर् या िहन्दुस्तानी के नाम से जानल जात रहल।
इ बहुत गवर् के बात बा िक हम लोग के भासा, सभ्यता और संस्कृित बहुत धनी धरोहर बा।
जब िहन्दी / िहन्दुस्तानी / उदूर् के बोलेवालन के संख्या नौ सौ िमल्यून बा, त सरनामी/
भोजपुरी/अवधी के बोलेवालन के संख्या २५० िमल्यून बा। दूनू भासा अन्तरार्ष्ट्रीय भासा के रूप
धारण करलें बाटें। जेपर हम लोग के खुशी होवे के चाही। इ सब कायर्क्रम जोउन आयोिजत
करल गइल बा उ तब्बे सफल होई और मानल जाए जब हम लोग आपस में अपन भासा में भी
बातचीत करल करब।

Cultuur- Saṅskṛiti
Sarnāmī sammelan to dūī din talak lagātār bahut baḍhiyā tarīkā ke sāth
ãyojit karal gail. Tīn tārīkh jūn 2018 ke Sarnāmī saṅskṛiti ke kāryakram
sajāval gail. U vahīñ par bhail jahāñ Sarnāmī sammelanvā āyojit bhail
rahal.I saṅskṛiti ke kāryakram ke śrīmān Rabin Baldewsingh aisan tarīkā
se sajāis rahal ki sab ke man gad-gad hoigail rahal.
Bhārat ke Bollywood ke felmī gīt ke jhalak dekhāī ke oke kaise ham log
ke gavaiyan ke dvārā oke baiṭhak gānā ke śailī meñ prastut karāval gail.
Sab koī ke man ke bahut suhāvan lagal aur khūbbe bhāil.
I saṅskṛiti ke kāryakram se patā calal ki ham log ke bhāṣā ke itihās
pāñca hajār barīs purān bā aur jatanā log i bhāṣā ke bolevālan bā ta u
lagbhag ḍhāī karoḍh manaī bāṭeñ. Yāne 250 milyūn.
Sarnāmī bhāṣā jaun Sarnām aur Hollānd meñ bolal jā hai okar ḍher rūp
duniyā bhar meñ phailal bā. Jaise Guyana, Trinidad & Tobago, Jamaica,
Guadeloupe, Martinique, Fiji, Dakṣiṇ Afrika, Bhārat, Nepal aur Sarnam/
Holland meñ. Ham log ke bhāṣā ke nāma Sarnāmī 1964 se paḍhal. Ose
pahile i bhāṣā ke Hindi, Urdu yā Hindustānī ke nāma se jānal jāt rahal.
I bahut garva ke bāt bā ki ham log ke bhāṣā, sabhyatā aur saṅskṛiti
bahut dhanī dharohar bā. Jab Hindi/Hindustānī/Urdu ke bolevālan ke
saṅkhyā nau sau milyūn bā, ta Sarnāmī, Bhojpurī/ Avadhī ke bolevālan
ke saṅkhyā 250 milyūn bā. Dūnū bhāṣā antarrāṣtrīya bhāṣā ke rūp
dhāraṇ karleñ baṭeñ. Jepar ham log ke khuśī hove ke cāhī. I sab
kāryakram tabbe saphal hoī aur mānal jāe jab ham log āpas meñ apan
bhāṣā meñ bhī bātcīt karal karab.
Woordenlijst – शब्दसूची
अतवार एक जुलाई २०१८ के िदन श्री रबीन बलदेविसंह ३० बरीस के मेहनत के बाद एक
शब्दसूची के पुस्तक छपवाइस जेमें ९३१७ डच शब्द बा जेके उ (श्रीमान् रबीन बलदेविसंह जी)
सरनामी में अनुवाद करील। इ पिहलका भाग बा। भिवष में भाग दूई और तीन िनकरेवाला बा।
त िहंयाँ तलक इ समाचार।
अगले अंक में ब्याह के आठ रूपवन के बारे में िबचार प्रस्तुत करल जाए। कारन िक ब्याह
हमेशा होवल करी जबलेग मनई रही। ओही खरितन एपर चचार् करल जाए। िफर भेंट होई।

Woordenlijst- śabdasūcī
Atvār eka julāī 2018 ke din Śrī Rabin Baldewsingh 30 barīs ke mehanat
ke bād eka śabdasūcī ke pustak cchapavāis jemeñ 9317 Dac ( Dutch)
śabda bā jeke u ( Śrīmān Rabin Baldewsingh) Sarnāmī meñ anuvād
karīs bā. I pahilkā bhāg bā. Bhaviṣ meñ bhāg dūī aur tīn nikarevālā bā.
Ta hiñyāñ talak i samācār.
Agale aṅka meñ byāh ke āṭh rūpavan ke bāre meñ bicār prastut karal
jāe. Kāraṇ ki byāh hemeśā hoval karī jableg manaī rahī. Ohī khartin
epar carcā karal jāe. Phir bheṇṭa hoī.
सरनामी भासा और संस्कृित िजन्दाबाद।
Sarnāmī bhāṣā aur saṅskṛiti jindābād.

Reactie/contact – Sampark: sarnami.samacar@gmail.com

 

Suruj Biere

Levensloop in het kort

Dhr Soerdjpersad (Suruj) Biere is als oudste zoon geboren van de heer Baldew Biere en mevrouw Mangri Biere-Jagroep op 13 mei 1948 in Paramaribo te Suriname. Aangestuurd door zijn vader die een timmerman was, gesteund door zijn vrouw mevrouw Carmelita Biere-Biltoo heeft hij zich in de loop der jaren ontwikkeld als docent, geestelijk leider en vrijwilliger. Aanvankelijk werkzaam als ambtenaar maar met een hart voor talenkennis, spiritualiteit en welzijnswerk, heeft hij zowel in Suriname als in Nederland een wezenlijke bijdrage kunnen leveren op sociaal- maatschappelijk gebied. Het belang van kennis van de moedertaal voor de persoonlijke ontwikkeling van een kind, het belang van het houden van religieuze ceremonies en lezingen in het Nederlands door Hindoestaanse pandits, maar ook onderwijs voor minder bedeelden zoals wezen, het doorbreken van taboes zoals ‘seksuele overdraagbare aandoening onder Hindoestanen, zijn enkele zaken waar dhr. Biere zich hard voor heeft gemaakt.

Werk is spiritualiteit

Dhr Biere heeft als spiritueel leider in Suriname en Nederland vele herdenkingsdiensten geleid zo ook herdenkingsdiensten ter na gedachtenis van de slachtoffers van de ‘Decembermoorden’ met ruim 5000 aanwezigen, ‘de Bijlmerramp’ in 1995: ‘de Vuurwerkramp’ te Enschede in mei 2000, ‘de Aanslagen WTC’ in september 2001 en ook herdenkingsdiensten voor slachtoffers van de Tsunami in Azië in 2004, en de aardbeving in Pakistan in 2005.

Onderstaand een overzicht van de belangrijkste werkzaamheden van dhr. Biere op chronologische volgorde:

1968-1986 Ambtenaar bij de Surinaamse overheid

1968-1986 Lid en later ook secretaris van ‘Sar’Hind Sanskriti Samaj’ te Paramaribo.

1973-1975 Opleiding tot Pandit en toetreden tot priesterraad van de vereniging Arya Dewaker

1983-1984 Studie Indiase taal en literatuurgeschiedenis te Delhi, India

1975- 1985 Presentator spirituele programma’s op diverse radio en tv stations

1977- 1985 Mede-oprichter stichting ‘Suriname Hindi Parishad’ en hier eerste secretaris geweest

1977- 1987 Lid en adviseur van de Landelijke Federatie Arya Samaj Nederland (FAS-NED)

1978- 1980 Gratis onderwijs verzorgd in Yoga lessen aan Surinaamse jongeren

1986-heden Dhr. Biere en zijn gezin vestigden zich in Nederland. Dhr. Biere volgde de studie Indologie, aan de Universiteit in Leiden

1986-heden Lid van (Arya Samaj Nederland) ASAN

1991-2008 Eindredacteur televisie Organisatie Hindoe Media (OHM) te Hilversum

2000-heden Lid van de Haagse Raad voor levensbeschouwingen en Religies (HRLR)

2001-heden Lid van de geestelijke en onderwijsraad van de Hindoe Raad Nederland (HRN)

2002-heden Vertrouwenspersoon bij STIOM (Stichting ter bevordering van het welzijn en de gezondheid van de burgers in Den Haag)

2004-2005 Cursus spiritualiteit in ASAN

2011-heden Docent in ASAN over het belangrijkste Hindoe geschrift de Satyartha Prakasha

Ook onderwijzer…

Aangemoedigd door zijn vader heeft dhr. Biere al vanaf de leeftijd van 5 jaar een affiniteit gehad met talen. Tot zijn veertiende jaar volgende hij buiten schooltijd diverse taalcursussen. Door de jaren heen, heeft hij zijn talenkennis verder uitgebreid en heeft hij behoudens Hindi, Sanskrit en Bojpuri talencursussen ook spirituele werken gedoceerd. Hieronder tevens een overzicht van enkele literaire werken door dhr. Biere.

Literatuur

1977 Auteur boek getiteld ‘De Ideale Staat’. Hij wilde dit boek aan de politieke leiders van Suriname overhandigen. Helaas was het uiteindelijk niet gelukt het boek te drukken.

1979 Samen met andere voorgangers van de Surinaamse bevolking heeft hij meegewerkt aan een memorandum en dat bood hij samen met de leiders van de diverse bevolkingsgroepen aan de toenmalige President van Suriname de heer Dr. Johan Ferrier met het verzoek de talen die in Suriname gesproken worden als moedertaal te erkennen en daarin op de diverse scholen facultatief onderwijs te geven.

1981- 1982 Werkte hij met het verzamelen van een onderzoek materiaal waarmee er een werkstuk werd geschreven dat in juni van dat jaar aan de Minister-President van Suriname de heer drs. Henry Neyhorst werd aangeboden met het verzoek om te komen tot gelijkstelling en gelijke waardering van alle religieuze gemeenschappen in Suriname ten op zichte van het Christendom. Dit memorandum werd pas in 1992 door de toenmalige regering pas gehonoreerd. Waarmee het een feit werd dat ook voorgangers van de niet christelijke gemeenschappen door de staat beloond werden voor hun geestelijke werkzaamheden ten behoeve van de Surinaamse samenleving.

1993- 2005 Vertaling van een belangrijk Vedisch geschrift van het Hindi naar Nederlands, de Satyartha Prakasha (=het doel om de waarheid te belichten).

1999 Mede-auteur handvest van de Priesterraad van ASAN.

2002 Bhojpuri-Engels woordenboek uit geven, welke vertaald kan worden in het Nederlands en Bhojpuri c.q. Sarnami-Nederlans en Nederlands-Sarnami

Conferenties

Dhr. Biere heeft niet alleen gesproken tijdens meerdere internationale congressen maar heeft ook een tal van conferenties mede georganiseerd

September 1979 Mede-organisatie van de ‘Eerste Internationale Hindi Conferentie’, waarvan de opening werd voorzien door de President van Suirname

1982 Mede-organisator van de ‘Tweede Internationale Hindi Conferentie’

oktober 1983 Spreker op de ‘Derde Wereld Hindi Conferentie’ te Delhi, India gehouden waarvan de opening werd verricht door de toenmalige minister-president van India mevrouw Indira Gandhi

1986 Participatie aan het ‘Internationale Sarnami Seminar’ (Paramaribo) als Nederlands delegatielid

1989 Spreker op de ‘landelijke Hindi Parishad Nederland (HPN)’ een Hindi Conferentie gehouden te Den Haag over het belang van de moedertaal voor de persoonlijkheidsontwikkeling van een kind

2002 Als Nederlands delegatielid een van de sprekers op de ‘Tweede Internationale Bhojpuri Conferentie’ in Mauritius. Tijdens deze conferentie heeft dhr. Biere het belang van het vertalen van alle belangrijke Sanskrit stukken, naar het Bhojpuri c.q. Sarnami, benadrukt

Juni 2003 Spreker ‘Zevende Wereld Hindi Conferentie’ in Paramaribo in verband met de 130ste Hindoestaanse Immigratie viering, waar dhr. Biere heeft mogen spreken over het minderwaardigheidscomplex van de eigen taal

Opmerkelijk

Huis gebouwd in nabijheid van de vereniging, zodat hij zoveel mogelijk tijd als vrijwilliger kon besteden.

Zijn studiereis naar India werd 2 maanden uitgesteld, omdat een Indiase ambtenaar de huwelijksvoltrekking door dhr. Biere wilde laten voltrekken

Op Prinsjesdag driemaal vlak voor de troonrede van de koningin een toespraak mogen houden.

1 comment to “सरनामी समाचार Sarnāmī Samācār 15 जुलाई 2018”

  • आप सब के राम-राम। बहुत अच्छा लगल इ ब्लॉग पढ़कर। आप सब के बहुत से बधाई और धनबाद है कि आप सरनामी पर काम जारी रखे हैं। हमारी मदद की जरूरत पड़े तो याद करिबे।
    I am really glad to come across this blog. Kudos to your efforts.
    With sincere regards,
    भावना सक्सैना
    Bhawna Saxena
    New Delhi
    07-09-2018

Your comment please...

  • RSS
  • Facebook
  • Twitter